Under de 6 senaste åren har vi på iNudgeyou genomfört flertalet nudging-projekt tillsammans med offentliga verksamheter. Bland annat har vi arbetat med att integrera nudging i kommunikation och administrativa procedurer med större offentliga myndigheter. I 2016 hörde sig det danska skatteverket (SKAT) av sig till oss och frågade om vi hade lust att göra ett nudge-experiment tillsammans med dem. Syftet med experimentet var att få fler danska verksamheter att deklarera i tid.

Varje år ska alla danskar rapportera hur mycket de tjänade föregående år och hur mycket det ska betala i skatt. SKAT har sedan 2008 aktivt arbetat med att göra det lättare för danskar att deklarera. Bland annat genom att individuella skattedeklarationer blir förutfyllda och automatiskt upprättade, med möjlighet att göra eventuella justeringar.

Däremot ska alla danska verksamheter fortfarande själva angiva momsen och manuellt utfylla deklarationen, som eventuellt kan överraska nystartade och mindre verksamheter. I 2016 hade cirka en tredjedel av alla danska företag (35 %) inte skickat in deklarationen till SKAT i tid, vilket utgjorde både en stor belastning för SKAT men även för de enskilda verksamheterna (t.ex. böter och administrativa bördor).

Så vi ställde oss frågan: kan man använda nudging till att få fler att skicka in skattedeklarationen i tid?

Den diagnostiska metoden AIMS©

Vi på iNudgeyou har utvecklat vår egna diagnostiska metod – AIMS© , som vi använder till att identifiera relevanta och effektiva nudge-lösningar. Kortfattat kan man beskriva AIMS©  med att varje nudge-intervention utvecklas med utgångspunkt i en analys av möjliga psykologiska barriärer som bidrar till ett icke-önskvärt beteende, för att sedan kunna identifiera passande nudge-lösningar. Att använda sig av AIMS© är väldigt effektivt och är bättre än att bara gissa sig fram till diverse nudge-lösningar. AIMS©  står för:

  • Attention (Uppmärksamhet)
  • Information processing (Infomationsprocessering)
  • Motivation (Motivation)
  • Self-regulation (Självreglering)

Vår hypotes var att många av de nystartade och mindre företagen, inte hade noterat att de själva skulle ska angiva moms och utfylla deras deklarationer (till skillnad från den privata deklarationen). Därav valde vi att använda oss av ”Attention”.  I liknande situationer, bland annat inom vårdsektorn, har flertalet studier visat att en simpel påminnelse kan göra en stor skillnad (se fx Hasvold & Wotton 2011; Stubbs et al 2012). Påminnelser kan exempelvis göras mer framträdande genom att tydligt framhäva eventuella konsekvenser som kan uppstå.   

En påminnelse på den rätta tidpunkten 

Den 23 juni 2016 skickade såldes SKAT (till skillnad från 2015) en påminnelsemail till cirka 119 000 verksamheter, som inte hade deklarerat i tid. I detta mail inkluderade vi i samarbete med SKAT, ett s.k. förlustaversionselement (loss aversion), genom att framhäva tydligt vad det kostade att inte deklarera i tid. Denna information var tidigare inkluderat i brevets brödtext och var inte tydligt framhävt.

I 2015 var överskriften:

”Kom ihåg att deklarera innan 1 juli”

 Medan den i 2016 istället kom att bli:

”Kom ihåg att deklarera i tid, om du vill undgå ett skattetillägg på upp till 5000 kr”

 I detta experiment använde vi oss inte av en ”ren kontrollgrupp”, bland annat på grund av försiktighet kring likabehandling av verksamheter. Vi jämförde istället med rapporteringstalen från 2015.

Tillsammans med SKAT skickade vi istället ut tre olika varianter av den överordnande interventionen med en överskrift baserad på förlustaversion. Till varje variant integrerade vi ytterligare en nudge:

  • Variant 1: Inkludering av ”framträdande information” (salience) genom att använda ordet ”NOTERA” innan texten i brevet.
  • Variant 2: Inkludering av en inledande mening som gjorde företagen uppmärksamma på om de tidigare har deklarerat i tid. Den psykologiska mekanismen vi ville undersöka här var ego-konsistent agerande (ego-consistancy).
  • Variant 3: Bestod både av framträdande information, ego-konsistent agerande samt en handlingsanvisande vägledning till hur man deklarerar.

Resultatet av experimentet kan man se i nedanstående graf. Om man jämför de tre variationerna av mailet, ser vi att samtliga ledde till samma antal deklarationer som skickades in i tid.  Vi kan därför inte konkludera att någon variant av mailen var mer effektfull. Däremot kan ca 74 % av deklarationer som har rapporterats i tid ses som en markant stigning i förhållande till 2015, då endast 65,3 % rapporterades i tid (en stigning på 8,7 procentpoäng).

 

Figur 1: Resultat från experimentet

 

Då påminnelsemailet var en del av en större kampanj, som hade i syfte att öka antalet deklarationer som rapporterades i tid, skall det bemärkas att 2015 inte utgör en reell kontrollgrupp, då man inte kan isolera effekten av det omskrivna brevet från den sidolöpande kampanjen. Endast effekten av ”sub-nudgar” kan mätas och vårat resultat visade att det inte fanns någon signifikant skillnad på de olika varianterna av brevet.

Trots att detta inte var ett klassiskt kontrollerat experiment, är det ändå tydligt att nudging har en självklar plats tillsammans med traditionella kommunikationsinsatser. Detta experiment visade att kombinationen av nudging tillsammans med en informationskampanj, ledde till en ökning på 8,7 procentpoäng av företag som deklarerade i tid.

Här kan du läsa om hur vi tillsammans med The Danish Business Authority nudgade danska företag till att uppdatera viktig information.

 

Referenser

  • Hasvold, P., & Wotton, R. (2011). Use of telephone and SMS reminders to improve attendance at hospital appointments: a systematic review. Journal of Telemedicine and Telecare, 17, s. 358-364.
  • Stubbs, N., Geraci, S., Stephenson, P., Jones, D., & Sanders, S. (9 2012). Methods to Reduce Outpatient Non-attendance. 344 (3), s. 211-219.

 


Om författaren

Evelina Gunnarsson är researcher hos iNudgeyou och har ett stort intresse för miljö, hållbarhet och public policy. Evelina är utbildad nationalekonom från Köpenhamns universitet och har sedan 2014 varit med och administrerat The Swedish Nudging Network, ett nätverk för forskare, politiker och andra aktörer som är intresserade av att beteendevetenskap.

Intresset för att utbreda nudging kan man säga är en utav grundstenarna i iNudgeyou och Evelina strävar efter att öka kännedomen och intresset för nudging i Sverige – både i det offentlig rum och hos privata aktörer. Evelina är bland annat ansvarig för alla våra kurser, föredrag och projekt i Sverige.

Du kan kontakta henne på: evelina@inudgeyou.com 

 

 

Shares

Share This

Share this post with your friends!