Varför har vi människor så svårt att komma till skott när det kommer till att spara pengar? Detta trots att vi har goda intentioner om att göra det? Nobelpristagaren som förde fram begreppet nudging, professor Richard Thaler, har i sin forskning försökt att förklara varför vi inte alltid gör vad som rationellt och ekonomiskt sett skulle vara det bästa för oss – och vad som krävs för att rätta till det. I en av hans mest kända studier undersöker han hur man kan använda sig av insikter från beteendeekonomisk forskning för att få människor att spara mer pengar till pensionen.

 

Den nionde oktober fick den amerikanska ekonomen Richard Thaler Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfreds Nobels minne 2017, för hans bidrag till beteendeekonomi. Thalers forskning har varit banbrytande inom beteendeekonomi, där insikter från psykologisk forskning integreras i ekonomiska modeller för beslutsfattande. Thaler är dessutom, tillsammans med professor Cass Sunstein, ”nudgingens” fader. Deras bok ”Nudge: Improving Decisions About Health, Wealth, and Happiness” är en internationell storsäljare.

 

Professor Richard Thaler, Chicago University

 

Inom traditionell ekonomisk teori görs antagandet att människor har full förmåga att agera rationellt. Det innebär exempelvis att vi alltid kan leva upp till våra goda intentioner, vilket Thaler har motbevisat i sin forskning. En av Thalers slutsatser är att människor är begränsat rationella och har bristande självkontroll. Därför är det svårt att hålla sina nyårslöften eller att ha ett långsiktigt sparande till pensionen. I ett av Thalers mest kända studier undersökte han och Shlomo Benartzi, också en känd beteendekonom, om man kan använda sig av insikter från beteendeekonomi för att hjälpa människor att spara till sin pension. Närmare bestämt via ett pensionsprogram som har fått namnet ”Save more tomorrow” (SMarT).

Varför våra goda intentioner om att spara inte är tillräckliga

 

Många kämpar med att spara tillräckligt med pengar, exempelvis till pensionen. Trots avsikten att spara mer tenderar flera hinder att komma i vägen. Ett exempel på en sådan barriär är att vi tenderar att uppleva den negativa känslan av en förlust betydligt starkare än den positiva känslan av en lika stor vinst. Detta fenomen kallas inom beteendeekonomi för förlustaversion (loss aversion). Det innebär att när man behöver dra ner på utgifterna för att kunna spara mer, uppfattas det som en förlust eftersom det då finns mindre pengar över till annat. Ett annat problem är att om man ska minska sina dagliga utgifter måste man ändra på sina vanor, vilket kräver självkontroll.

En annan faktor, som är relaterad till självkontroll, är att människor tenderar att skjuta upp ”jobbiga” uppgifter eller beslut (procrastination). Ett sådant beslut kan vara att minska sin konsumtion för att kunna spara till pensionen. Detta kan leda till att många som faktiskt vill pensionsspara aldrig kommer till skott. Att förändra sitt ”nuvarande tillstånd” förefaller svårt för många människor, trots att det skulle medföra positiva effekter.  Denna tendens kallas för ”status-quo bias”.

Våra goda intentioner om att spara är inte tillräckliga

Våra goda intentioner om att spara är inte tillräckliga 

 

Något som ytterligare försvårar långsiktigt sparande är så kallad hyperbolisk diskontering. Med detta menas benägenheten att föredra omedelbar belöning snarare än belöning vid en senare tidpunkt. Den här tendensen blir dessutom starkare ju närmare inpå belöningen är. Föreställ dig att någon frågar dig om du vill ha ett äpple idag eller två äpplen imorgon. De flesta människor föredrar ett äpple idag. Men om du istället får frågan om du föredrar ett äpple om en vecka eller två äpplen om en vecka och en dag, så föredrar de flesta att vänta en dag extra och få två äpplen. För pensionssparande innebär detta att vi är mer villiga att spara till pension om ett år från nu än att spara de pengar vi har tillgängliga just nu.

Nudging & pensionssparande: The SMarT Plan – Save More Tomorrow

 

Save More Tomorrow, or SMarT, är ett pensionsprogram skapat av Thaler och Benartzi, utformat för att kringgå de ovannämnda psykologiska barriärerna och därigenom hjälpa människor till att leva upp till deras goda intentioner om att spara mer. Programmet har varierat till en viss del från företag till företag men har överordnat sett fyra funktioner:

 

1. På grund av hyperbolisk diskontering är det mer attraktivt för människor att spara senare än att sätta av pengar just nu. Därför kontaktas medarbetare så tidigt som möjligt innan programmet startar.

 

2. Bland de medarbetare som har anslutit sig till SMaRT sker en ökning av pensionssparandet i samband med nästa löneökning. På så sätt motverkas känslan av en direkt förlust i disponibel inkomst. Därutöver behövs också mindre självkontroll, eftersom det är något som sker automatisk och att de personer som deltar inte behöver minska sina utgifter.

 

3. För ”SMaRT-deltagarna” är det förinställda valet (default option) att hålla sig till programmet. Därtill ökar deras bidrag gradvis i procentenheter med varje löneökning tills det når ett förutbestämt maxbelopp.

 

4. De som väljer att vara med i programmet kan välja att gå ur när som helst, vilket innebär att valfriheten upprätthålls, vilket är ett nödvändigt (men inte tillräckligt) villkor för att SMarT ska kunna kvalificeras som en ”nudge”.

 

Resultat  

 

Resultaten som presenteras nedan är från den första implementeringen av SMarT-programmet. Totalt hade 286 anställda ett möte med en finansiell konsult om att börja pensionsspara. Konsulten rekommenderade först en ränta till deras pensionssparande. Av de 207 som nekade den rekommenderade sparräntan erbjöd stället konsulten SMaRT-planen som ett alternativ, vilket omfattande att pensionsavsättningarna ökade med 3 procentenheter per löneökning. 162 av de 207 anställda gick med i SMarT-planen.

 

För de som valde det första alternativet, ökade det genomsnittliga sparandet från 4,4 procent till 9,1 procent i samband med den första löneökningen. För de som valde att gå med i SMarT ökade sparandet från 3,3 procent till 6,5 procent vid den första löneökningen. Vidare fortsatte SMaRt-deltagarna att öka sin sparande så att vid den fjärde löneökningen uppgick det genomsnittliga sparandet till 13,6 procent, medan de personer som valde det första alternativet, faktiskt minskade sitt sparande till 8,8 procent. Figuren nedan visar resultatet och hur sparandet såg ut över tiden. En viktig slutsats är att Save More Tomorrow inte bara leder till högre sparande än det traditionella tillvägagångssättet, det verkar också tilltala personer som inte attraheras av det traditionella tillvägagångssättet vid pensionssparande. I en nyligen publicerad artikel nämns det att Thalers forskning kan ha bidragit till att pensionssparandet i USA har ökat med cirka 29,6 biljarder dollar.

 

 

Pensionssparande i Sverige sker främst via arbetsgivaren – men hur kan du nudga dig själv till att generellt spara mer pengar i din vardag? Det kommer jag i mitt nästa blogginlägg att berätta mer om. Om du anmäler dig till vårt nyhetsbrev så får du en liten nudge i din inkorg så fort vi publicerar blogginlägget.

 

 

Kurs: Nudging i praktiken

Vill du lära dig att skapa hållbara beteendeförändringar med hjälp av nudging?

 

Om författaren

Evelina arbetar som Behavioural Analyst hos iNudgeyou och har ansvar för alla projekt, kurser och föredrag i Sverige. Evelina är utbildad nationalekonom (med fokus på beteendeekonomi) från Lund och Köpenhamns Universitet och har ett stort intresse för miljö, hållbarhet och public policy. Sedan 2014 har hon varit med och administrerat The Swedish Nudging Network, ett nätverk för forskare, politiker och andra aktörer som är intresserade av att beteendevetenskap. Evelina strävar efter att öka kännedomen och intresset för nudging i Sverige – både hos offentliga och privata aktörer. Vill du veta mer om nudging?

Kontakta Evelina på: evelina@inudgeyou.com

 

 

Referenser

Thaler, R. H., & Benartzi, S. (2004). Save more tomorrow™: Using behavioral economics to increase employee saving. Journal of political Economy, 112(S1), S164-S187.

Bilder

  • Nokhoog_buchachon / FreeDigitalPhotos.net
  • Chicago University /  Faculty.chicagobooth.edu/Richard.Thaler/i
  • Vichaya Kiatying-Angsulee / FreeDigitalPhotos.net
  •  Free Photo / All-Free-Photo.com

 

Shares

Share This

Share this post with your friends!