Varför har vi människor så svårt att komma till skott när det kommer till att spara pengar? Detta trots att vi har goda intentioner om att göra det? Nobelpristagaren Richard Thaler har i sin forskning visat att vi människor inte alltid är rationella och att vi har svårt att tänka långsiktigt, exempelvis när det kommer till att spara för framtiden. Vi fattar ofta beslut med känslor och vår hjärna är konstruerad på ett sådant sätt att vi föredrar kortsiktiga belöningar [1]. Att spara pengar handlar om det motsatta, dvs. att skjuta på belöningar, och är något som flera kämpar med i sin vardag.

 

Beteendeekonomen Richard Thaler fick i förra veckan tilldelat Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap (”nobelpriset i ekonomi”). Thaler är ledande inom området beteendeekonomi där insikter från psykologisk forskning integreras i ekonomiska modeller för beslutsfattande. Thaler är en av dem som myntade begreppet nudging och har bland annat i sin forskning undersökt varför människor har så svårt att komma till skott när det kommer till att spara pengar. I vårt tidigare blogginlägg kan man läsa lite mer om en utav hans mest kända studier ”Save more tomorrow” (SMarT), som kortfattat handlar om att få människor till att spara mer pengar till pensionen genom insikter från beteendeekonomi.

Pensionssparande i Sverige sker främst via arbetsgivaren – men hur kan du använda dig av beteendeekonomisk forskning till att generellt spara mer pengar eller konsumera mindre i din vardag? Nedan har vi listat fem enkla exempel på detta.

 

5 enkla tips – så sparar du pengar med hjälp av insikter från beteendeekonomi

 

  1. Upprättning av en automatisk överföring av ett bestämt belopp till ett sparkonto, samma dag du får lön. Några banker erbjuder dessutom sina kunder möjlighet för att man kan överföra ett bestämt belopp till ett sparkonto varje gång man betalar med sitt kort.

 

  1. Vissa banker ger sina kunder möjlighet för att få ett sms med en översikt hur mycket pengar man har kvar på sitt konto (t.ex. varje fredag). Forskning har visat att människor har det svårare att komma ihåg hur mycket pengar de har spenderat när de betalar med kort och att den så kallade förlustaversionen minskar när man betalar med ”digitala pengar”. Att få en påminnelse via sms kan eventuellt motverka dessa två tendenser. Du kan läsa mer om detta i vårt tidigare blogginlägg (på engelska).

 

  1. Istället för att spendera exempelvis skatteåterbäring eller bonusar på nya kläder, resor etc., så kan man istället besluta sig för att placera dem i ett sparkonto. Det vill säga att man använder sig av en så kallad mental bokföring (mental accounting) av oväntade ökningar av intäkter. Kortfattat handlar mental bokföring om de ”konton” vi skapar i vårt medvetande för att kategorisera olika ekonomiska transaktioner – t.ex. ett nöjeskonto och ett sparkonto [2].

 

  1. Många av våra köpbeslut sker på impuls vilket leder till att vi i slutändan sparar mindre. Det finns olika metoder att undgå sådana situationer. Ett exempel är att upprätta en regel om att när en utgift överskrider ett visst belopp (t.ex. 1000 kr) så ska du vänta tills nästa dag med att ta det slutgiltiga köpbeslutet. Detta kan motverka att beslutet tas i vad som man inom beteendevetenskapen kallar för ett ”hot-state” och att man istället tar dem i ett så kallat ”cold-state”. Kortfattat handlar detta om att människors beslutsfattande är stark påverkat av vilket tillstånd man befinner sig i och innanför fältet brukar man prata om ett så kallat ”hot-cold empathy gap”. Exempel på ”hot-states” är när man är arg, hungrig eller stressad [3].

 

  1. Ett annat tillvägagångsätt för att motverka impulsköp är att göra det betydligt svårare att överföra pengar från sitt sparkonto till sitt lönekonto, t.ex. genom att begränsa antalet överföringar per år. Detta gör att man behöver stanna upp och reflektera sitt köpsbeslut, och precis på samma sätt som det tidigare förslaget kan det motverka att beslut fattas i ett ”hot-state”.

 

 

Om författaren

Evelina arbetar som Behavioural Analyst hos iNudgeyou och har ansvar för alla projekt, kurser och föredrag i Sverige. Evelina är utbildad nationalekonom (med fokus på beteendeekonomi) från Lund och Köpenhamns Universitet, och har ett stort intresse för miljö, hållbarhet och public policy. Sedan 2014 har hon varit med och administrerat The Swedish Nudging Network, ett nätverk för forskare, politiker och andra aktörer som är intresserade av att beteendevetenskap. Evelina strävar efter att öka kännedomen och intresset för nudging i Sverige – både hos offentliga och privata aktörer. Vill du veta mer om nudging?

Kontakta Evelina på: evelina@inudgeyou.com

 

Kurs: Nudging i praktiken

Vill du lära dig att skapa hållbara beteendeförändringar med hjälp av nudging?

Referenser

[1] O’Donoghue, T., & Rabin, M. (2000). The economics of immediate gratification. Journal of Behavioral Decision Making13(2), 233.

[2] Thaler, R. (1985). Mental accounting and consumer choice. Marketing science4(3), 199-214.

[3] Loewenstein, G. (1996). Out of control: Visceral influences on behavior. Organizational behavior and human decision processes65(3), 272-292.

Brochure for Masterclass in Nudging

Thank you for your interest. We will send you an e-mail with the brochure.

Brochure for kurset Nudge din Kommunikation

Tak for din interesse. Vi sender dig en mail med brochuren.

Brochure for kurset Nudging og det gode arbejdsmiljø

Tak for din interesse. Vi sender dig en mail med brochuren.

Brochure forMasterclass i Nudging

Tak for din interesse. Vi sender dig en mail med brochuren.

Brochure for Nudging i Praktiken

Tack för ditt intresse. Vi skickar dig ett mail med broschyren.

Shares

Share This

Share this post with your friends!

X