Vad har balett, en låda med sprutor på sjukhus och säkerhetskontrollen på Köpenhamns flygplats gemensamt? Inte mycket tänker du – men det är faktiskt inte helt sant. I detta blogginlägg kommer du att få lära dig vad handlingskoreografi är och varför det är ett viktigt begrepp att känna till när du ska arbeta med nudging.

Vi har sedan 2010 haft nöjet att undervisa flera i hur man kan skapa hållbara beteendeförändringar med hjälp av nudging. Du som redan har varit på kurs hos oss, kanske kommer ihåg att ett av de första stegen när du ska arbeta med nudging, är att specificera helt konkret vad det är för beteende du gärna vill ändra och/eller uppnå. Hos iNudgeyou använder vi oss följande hjälpfrågor som ett första steg:

 

Beteende: Vad gör folk nu (det nuvarande beteendet)?

Behov: Vad vill vi att folk ska göra istället (det lämpliga beteendet)?

Kontext: Vilket sammanhang är beteendemönstret associerat med?

 

Att svara på dessa tre frågor är inte alltid helt lätt. I de flesta fall har man en idé om vilket beteende man gärna vill ändra på (det nuvarande beteendet), medan det ofta är svårare att veta vad folk istället ska göra (det lämpliga beteendet). Det kan t.ex. vara att en kommun gärna vill att invånarna ska förbruka mindre vatten i hemmet eller att föräldrar i mindre utsträckning ska skjutsa deras barn till skolan med en bensindriven bil. Vad båda exemplen har gemensamt är att de inte beskriver vad vi vill att dessa personer istället ska göra. Och om vi själva inte vet det, kan vi verkligen då förvänta att de människor vi vill påverka ska veta det?

I de situationer vi faktiskt har en grundläggande förståelse för vad det mer lämpliga beteendet är, har vi istället en tendens till att vara väldigt otydliga. Vi glömmer att tänka igenom exakt vilka åtgärder det önskade beteendet innefattar. Detta kan i slutändan leda till en halvfärdig intervention som inte uppnår en önskad effekt. Det är just i detta skede den fundamentala principen, som vi kallar handlingskoreografi, kommer in i bilden.

 

Handlingskoreografi

Det enklaste sättet att förstå vad som ligger bakom termen handlingskoreagrafi är att börja med den välkända termen koreografi. Koreografi är konsten eller praktiken av att utforma planerade sekvenser av fysiska kroppsrörelser. Traditionellt känner vi till koreografi från dansens värld, men det är också en grundläggande komponent innanför andra områden, såsom konståkning, cheerleading och gymnastik. Styrkan, och även skönheten hos dessa aktiviteter, beror till står del på att det finns en utarbetad koreografi. Som du snart kommer att inse, så kan en mängd andra beteenden och handlingar också ”koreograferas”.

Koreografi är exempelvis ett bärande element inom kirurgi. Kirurger och sjuksköterskor är t.ex. tränade i koordinerade handlingssekvenser när de ska utföra en avancerad operation. På samma sätt sammanstrålar kockar och servitörers rörelser så att restauranggästerna blir serverade genom en samordnad och effektiv dans. Det samma gäller för polisstyrkor när de bryter in i ett hus. Innan de går in i huset, planerar de noggrant en sekvens av rörelser som ska ge ett maximalt skydd for kollegor och oskyldiga personer.

Det är emellertid viktigt att notera att begreppet koreografi inte bara används för att samordna gruppers handlingar och rörelser. Termen är lika relevant när det gäller koreografi av grundläggande mönster av handlingar i vår vardag, där omgivningen är vår rekvisita. Omgivningen kan i sin tur utformas för att möjliggöra och främja lämpliga beteenden. Ta en bil som ett exempel. I en bil ska knappar, handtag och pedaler, ordnas så att de inte orsakar en olycka under körning. Tänk på vad som skulle hända om kopplingen i en bil flyttades till mitten, dvs. mellan bromsen och gasen. Resultatet skulle vara att alla bilförare skulle kastas ut i en farlig riverdance med sina fötter.

Det är arbetet med att utveckla en valarkitektur, så att lämpliga sekvenser av fysiska kroppsrörelser blir möjliggjorda eller identifierade, som vi betecknar handlingskoreografi.

Vill du lära dig att skapa hållbara beteendeförändringar med hjälp av nudging? Anmäl dig till vår kurs Nudging i praktiken som vi avhåller i Stockholm och i Malmö.

Exempel 1: Sprutboxar på sjukhus

 

 

Handlingskoreografi kan tillämpas inom ett brett spektrum av områden, t.ex. innanför arbetsmiljö. För några år sedan undervisade vi en sjuksköterska i nudging som hade en mycket spännande problemställning med sig till kursen. På hennes arbetsplats hade de ett problem med att det var många anställda som kom till skada när de hanterade vassa föremål, s.k. punkteringssår. Interna beräkningar hade visat att det kostade sjukhuset 4 800 DKK (cirka 6 700 SEK) när en anställd skar sig på en begagnad spruta. Att skära sig på en använd nål skapar dessutom rädsla och osäkerhet kring smittorisker.

Sjuksköterskan hade lagt märke till att några vanligt förekommande punkteringssår i vänster underarm, inträffade när sjuksköterskor avlägsnade nålar från sprutor och sedan kastade dem i en speciell box för säkert avfall. Genom att steg för steg, analysera sekvensen av handlingar, upptäckte hon snabbt en möjlig förklaring. Om lådan med sprutor placerades på vänster sida av bordet, innebar det att den som högerhänt måste sträcka sig över sin vänstra underarm med nålen. Detta utgjorde en onödigt stor risk för punkteringssår. Lösningen var ganska enkel och uppenbar – nämligen att flytta sprutboxen till höger om bordet (de flesta på sjukhuset var högerhänta).

 

Exempel 2: Säkerhetskontrollen på Köpenhamns flygplats

 

 

Ett annat område innanför arbetsmiljö, där användningen av koreografi är tydlig, är ergonomi. För några år sedan hjälpte vi Köpenhamns flygplats med ett projekt som just handlade om detta. Personalen i säkerhetskontrollen var trötta på att hjälpa resenärerna med att skjuta deras lådor igenom röntgenmaskinerna. En rapport hade visat att personalen ofta fick trycka på mer än 100 lådor per timma vid varje bagageband.  Det kanske inte låter som så mycket, men föreställ dig om var tvungen att trycka in diskmaskinens topphylla, varje dag, varje minut, året runt.

Denna konstanta rörelse bidrog till smärtor i muskler och knutar hos personalen. Frågan var nu om handlingskoreografi kunde ge insikt i hur man kunde ändra passagerarnas beteende? Dvs. så att de i högre grad själva tryckte på lådorna och därmed minskade den ensidiga belastningen som säkerhetspersonalen var utsatt för. Svaret på detta problem var överraskande enkelt. Men blev först avslöjat efter en grundligt utförd observationsstudie och analys av hur säkerhetspersonalens rörelser spelade samman med resenärernas beteenden.

I vår förstudie framkom det att säkerhetspersonalen upplevde att de kunde påskynda flödet under rusningstid, genom att hjälpa resenärerna med att skjuta deras lådor genom röntgenmaskinen. Detta kom sedan att visa sig att vara felaktigt. När säkerhetspersonalen steg fram för att hjälpa till blev passagerna plötsligt väldigt hjälplösa. De förväntade sig helt enkelt att det var en del av personalens jobb att hjälpa dem med att skjuta fram lådorna. Vid närmare beräkningar visade det sig att när personalen stod precis vid bandet var de tvungna att skjuta fram 69,1 % av lådorna, men om de höll avstånd behövde de bara trycka på 11,3 % av lådorna – utan att det faktiskt hade någon negativ effekt på flödeshastigheten. Med andra ord skapade personalens beteende felaktiga förväntningar hos resenärerna, och därmed deras olämpliga beteendemönster.

Vår slutsats var att säkerhetspersonalen skulle, så långt som möjligt, följa den enkla men något motstridiga handlingskoreografin, om att hålla distans från bagagebandet.

 

Poängen med allt detta

Tillbaka till var allt började: vad har balett, en sprutbox på sjukhus och säkerhetskontrollen på Köpenhamns flygplats gemensamt?

Svaret är att framgången hos alla tre aktiviteter beror på en sekvens av lämpliga handlingar som genomtänktes och genomfördes – dvs. en handlingskoreografi. När vi vill påverka andras beteenden är det viktigt att vi noga analyserar det befintliga beteendet och utarbetar en effektiv handlingskoreografi. Vi måste också ta hänsyn till hur omgivningen påverkar våra handlingar, så att denna stödjer snarare än att motverka det önskade beteendet. Oavsett om det handlar om att flytta sprutboxen till en annan sida av bordet, eller om hur säkerhetspersonalen på flygplatser ska stå i förhållande till resenärerna.

Du kan läsa mer om handlingskoreografi i den andra delen av detta blogginlägg, där vi kommer att berätta om hur vi använde denna teknik i en annan del av Köpenhamns flygplats. Nu skulle vi istället hjälpa Emirates med att optimera deras boardingprocedur, så att världens största passagerarflygplan, Airbus A380, kunde lyfta i tid.

 

Håll utkik efter del två som kommer att publiceras inom kort.  

Brochure for Masterclass in Nudging

Thank you for your interest. We will send you an e-mail with the brochure.

Brochure for kurset Nudge din Kommunikation

Tak for din interesse. Vi sender dig en mail med brochuren.

Brochure for kurset Nudging og det gode arbejdsmiljø

Tak for din interesse. Vi sender dig en mail med brochuren.

Brochure forMasterclass i Nudging

Tak for din interesse. Vi sender dig en mail med brochuren.

Broschyr till Nudging i Praktiken

Tack för ditt intresse. Vi kommer inom kort att skicka ett mail till dig med broschyren.

Shares

Share This

Share this post with your friends!

X